yantras

Varför hålla andan?

– rapport från en yogalärarklass

Redigerad av Mira


”När andningen är oregelbunden, är sinnet oroligt, men när andningen är stilla, är även sinnet stilla och yogin får stillhetens kraft. Därför ska man hålla andan.” (Hatha Yoga Pradipika)

De blockerade inte i hjärnan

I början av 1980-talet deltog skolans yogalärare i ett forskningsprojekt, lett av den tyske läkaren dr Thomas Schmidt vid Universitetskliniken i Köln. De undersökte verkningarna av yogans andningsövningar, bl a mättes puls, blodtryck och hjärnans aktivitet (EEG).

Medan yogalärarna utförde psykisk andning (Ujjayi Pranayama, se Energins Källa) visade deras EEG alfavågor, vilket kännetecknar ett avspänt tillstånd. Men forskarna ville också undersöka hur de reagerade på störningar.

Hamsananda som deltog i försöket berättar:

”Jag satt i lotusställningen och gjorde Ujjayi, och utan förvarning slog en av forskarna hårt ner i ett bord av metall. Det gav en rejäl smäll – men jag brydde mig inte om det.” Forskarna var vana vid att det var lätt att få försökspersoner att reagera och därmed lämna det avspända tillståndet, men till deras förvåning visade yogalärarna inga förändringar i EEG:et.

Medan de gjorde mätningar på en annan lärare lät forskarna plötsligt mycket upprörda. De talade med varandra om att personens EEG visade ett allvarligt fel, men inte heller då avbröts alfa-aktiviteten.
Forskarna drog slutsatsen:

”När yogalärarna höll andan kunde inte alfa-aktiviteten blockeras.”

Nervsystemet och andningen

”Professor dr Thomas Schmidt, en tysk läkare, samarbetade i många år med oss på Håå Internationella Retreatcenter, bl a med forskning på deltagarna. Han var specialist i hjärt- och kärlsjukdomar samt psykosomatik (sambandet mellan sinnets tanke- och känsloaktivitet, och hur kroppen reagerar på detta). Han bekräftade för mig att varje förändring i andningen, dess rytm och hastighet, omedelbart påverkar nervsystemet.

Innan professor Schmidt lärde känna yogans andningsövningar drog han slutsatsen att om man medvetet kunde påverka andningen skulle man kunna skapa ett mycket effektivt terapeutiskt system. Genom sin forskning fick han reda på att ett sådant system redan finns. Det har använts och prövats under tusentals år inom yogan. Yogierna har haft som målsättning att göra oss medvetna om pranan, så att vi kan använda den till helande och till att uppnå en koncentration och klarhet utöver det vanliga. På detta sätt utvecklades de olika andningsövningarna, var och en med sin speciella effekt.” (Från Yoga, tantra och meditation i min vardag av Swami Janakananda)

 

Tao-Kumbak

Vanor i nervsystemet

När vi befinner oss i ett vanligt vaket tillstånd reagerar vi i hög grad automatiskt på det vi upplever omkring oss. Vår inlärda bild av omgivningen dominerar, och vi räknar med att allt kommer att fortsätta att vara som det brukar.

När vi däremot är i det meditativa eller avspända tillståndet, som kännetecknas av alfavågor i EEG:et, är denna bild av verkligheten mycket svagare. Nu reagerar vi inte längre automatiskt på tankar och intryck. Vi kan se allt med nya ögon, och genomskåda de filter som livet normalt upplevs genom. Man kan kalla detta en direkt upplevelse.

När man gör andningsövningar eller mediterar regelbundet försvagas dessa automatiska reaktioner och vanor i nervsystemet. Sinnet blir mer kreativt och flexibelt – det blir lättare att se saker och ting från en ny synvinkel. Man kommunicerar klarare och det går bättre att samarbeta med andra människor. Vi kallar alfa-tillståndet ”det öppna tillståndet”.

Att hålla andan

Det man inom yogan i dagligt tal kallar andningsövningar heter på sanskrit pranayama. Prana betyder kroppens vitala eller psykiska energi, och yama att behärska eller bemästra denna. Vad som är unikt för yogans andningsövningar, oavsett om man andas långsamt och djupt eller snabbt och kraftigt, är att man också håller andan.

I yogatextena beskrivs pranayama som olika sätt att hålla andan. I en av de mest kända, Yoga Sutra av Patanjali, står:

Pranayama är att stoppa inandning och utandning

och

Därmed upplöses det som täcker ljuset och sinnet är redo för koncentration”.

I vissa övningar andas man helt in och håller andan, och i andra andas man helt ut och håller andan.

Spontant

I djup meditation eller avspänning kan andningen efterhand bli svagare och till sist stanna av sig själv – en stund. Det beskrivs som den högsta formen av pranayama.

Yoga eller ej, det fungerar

I England har en rysk läkare nyligen väckt en viss uppmärksamhet. Han har upptäckt att man kan hjälpa astmapatienter genom att be dem hålla andan ute längre stunder åt gången, och dessutom andas genom näsan så mycket som möjligt. Tyvärr påstår han att detta inte är yoga. Hur skulle han annars kunna utnyttja sina behövande medmänniskor med höga avgifter, för en metod som han först försökte hålla hemlig, men som är en gammal känd yogametod?

I yogan finns en erfarenhet som inte bara satsar på snabba verkningar. Man lägger vikt vid de långsiktiga effekterna på nervsystemet, och anger därför exakt de förhållningsregler man ska iaktta före, under och efter övningarna.

I artiklen: Andas genom näsan! har vi valt ett exempel av många som visar denna verkan, och det endast genom att hålla andan inne. Exemplet ska ses i samband med innehållet i artikeln om kvävemonoxid. Yogan innehåller dessutom andra övningar som kan användas mot astma.

Sri Yukteswar

Ykteswar001Ett helt annat bidrag till varför man ska hålla andan kommer från yogin Swami Sri Yukteswar (1855-1936). Han hade sitt ashram i Puri i Indien. Första gången han blir omnämnd i väst är av författaren Evans Wentz – och sedan av sin discipel Swami Yogananda, som på Sri Yukteswars uppmaning reser till USA på 1930-talet. Här blir Yogananda speciellt känd för sin bok En Yogis Självbiografi, som bl a handlar om Kriya Yoga.

Vi citerar här från en annan bok, The Holy Science som Sri Yukteswar skrev i slutet av sitt liv. Det intressanta är att han hävdar att det att hålla andan skapar en sådan ro i det autonoma nervsystemet att de inre organen får en vila som de annars aldrig får, varken under sömnen eller i vaket tillstånd!

”Värdet av pranayama

Människan kan aktivera de nerver som står under viljans kontroll närhelst hon önskar, och hon kan vila dem när hon känner trötthet. När alla nerver behöver vila sover människan sin naturliga sömn. Efter sömnen är dessa nerver utvilade och kan åter arbeta med full energi. De av människans nerver som står utanför viljans kontroll [det autonoma eller självstyrande nervsystemet] arbetar oavbrutet av sig själva ända från födseln. Då människan inte har någon kontroll över dem kan hon inte påverka deras funktioner. När dessa nerver blir utmattade behöver de också vila och faller naturligt i sömn. De autonoma nervernas sömn kallas Mahanidra, den stora sömnen, eller döden. När detta sker, och cirkulationen, andningen och andra vitala funktioner har upphört, så börjar den materiella kroppen naturligtvis att ruttna. Efter en tid, när denna stora sömn är över, vaknar människan, med alla sina önskningar i behåll och åter­föds i en ny fysisk kropp, för att kunna genomleva och avveckla all sin längtan. På så sätt knyter sig människan till liv och död, och är oförmögen att uppnå den slutliga frälsningen.

Kontroll över döden. Om människan emellertid kan kontrollera de autonoma nerverna med nämnda pranayama, så kan det stoppa den fysiska kroppens naturliga försvagning och i regelbundna perioder låta dessa nerver (till hjärta, lungor och andra vitala organ) få vila, såsom människan gör med de nerver som styrs av viljan. Efter en sådan vila med pranayama blir de autonoma nerverna åter vederkvickta och fungerar åter – fulla av liv.

Efter sömnen, när de viljestyrda nerverna har fått vila, behöver människan inte hjälp till att vakna naturligt. Så är det också efter döden, när människan har vilat ut ordentligt, så vaknar hon naturligt till liv i en ny kropp på jorden. Om människan kan ’dö’, det vill säga varje dag medvetet ge hela sitt nervsystem, både det under viljans och det utanför viljans kontroll, en vila genom att använda pranayama, så kommer hela det fysiska systemet att fortsätta arbeta med största möjliga energi.” (Sri Yukteswar)

Växelandningen

I traditionen betraktas Nadi Shodana pranayama, också kallad växelandningen, som den övning som renar energins strömmar (nadi betyder ’ström’, prana ’vitalenergi’ och shodana ’att rena’), så att de kan flyta utan blockeringar. Genom en regelbunden praxis kan yogin därmed behärska och styra energin, och väcka och höja den med viljans kraft. Se relevanta artiklar här: God syretillgång under Nadi Shodana  – och –  Nadi Shodanas inflytande på hjärnan.

När den slumrande energin väcks kommer alla människans förmågor till uttryck, symboliskt säger man i tantra att Shakti eller Kundalini stiger upp genom alla ryggradens chakra, som väcks på vägen, för att förenas med Siva i Sahasrara Chakra överst i huvudet.

”Därmed fylls sinnet av lycksalighet.
Sannerligen, den som utövar pranayama är lycklig.”

(Gheranda Samhita)