yantras

Andas genom näsan!

Modern forskning bekräftar yogatraditionens visdom

av Eddie Weitzberg, professor i anestesiologi, Karolinska Institutet


Kvävemonoxid (NO) är en gas som tidigare mest var känd som en miljöförorening. Denna gas bildas vid förbränning och förekommer i höga halter i bl a cigarettrök och bilavgaser. Därför var det mycket uppseendeväckande när det visade sig att NO även bildas i människokroppen.

Nobelpriset i medicin 1998 gick till tre amerikanska forskare för denna upptäckt. De kunde visa att NO har betydelse i regleringen av blodkärlens tonus. Det pågår en kontinuerlig bildning av NO i blodkärlens väggar och den lilla gasmolekylen vidgar blodkärlen för att underlätta blodflödet. Senare forskning har visat att NO även deltar i nervsystemets funktion samt har förmåga att döda bakterier och virus.

Vår forskargrupp på Karolinska Institutet i Stockholm har studerat NO:s betydelse i luftvägarna. Vi har visat att det normalt bildas stora mängder NO i människans bihålor. Det kan nämnas att hos flera individer översteg koncentrationerna av NO i bihålorna de gränsvärden som miljö­myndigheter anser att man får vistas i. Bihålorna står i kontakt med näshålan via små öppningar vilket leder till att nivåerna av NO även i näsluft är relativt höga.

Vad har detta för betydelse? Vid inandning kommer NO att medfölja luften ner till lungorna, speciellt om man andas genom näsan. Då NO är en kärlvidgare så kommer de blodkärl som är i kontakt med lungblåsorna (alveolerna) att utvidgas. Detta innebär att en större mängd blod som passerar lungblåsorna kommer att kunna syresättas.

5D_7927

Forskarnas undersökningar har visat att hummande, sång, mantrasång och särskilt andningsövningen Bhramari – humlan  ökar produktionen av kvävemonoxid (NO) i bihålorna, och har således en helande verkan. (Red)

Mer syre i blodet

Vi jämförde näsandning med munandning för att se om några skillnader kunde påvisas i blodets syresättning. Mycket riktigt visade det sig att näsandning ledde till en 10-15 % högre syrespänning i blodet. Som kontroll visade det sig att munandning med tillsats av NO från gasflaska gav liknande effekt, vilket talar för att det är NO i näsluften som har dessa positiva effekter.

Vi har även tittat på näsluftens betydelse när det gäller patienter som vårdas i respirator. Dessa patienter är intuberade, d v s har en slang från respiratorn direkt ner i luftvägarna. Detta innebär att deras näsluft aldrig deltar i andningen. Vi kopplade ett enkelt pumpsystem som sög näsluft från ena näsborren och denna luft gavs sedan som tillskott i respiratorn. Denna relativt enkla procedur ökade patienternas syresättning i blodet med mellan 10-20 %.

Dessa fynd visar på en ny princip där en verksam kroppsegen substans, NO, bildas i bihålorna och transporteras med inandningsluften för att ha effekt på en annan lokalisation, lungorna. NO verkar således som en luftburen mediator (förmedlare) i luftvägarna på människan.

Om man tittar sig omkring i djur­världen så är det bara aporna och kanske elefanterna som har NO i näsan. Övriga djurarter synes sakna detta system. En spekulation är att aporna och människan behöver detta system för att optimera syresättningen i och med att vi rest oss från att gå på fyra ben.

Känt på många ställen

Kunskapen om att det kan finnas fördelar med att andas genom näsan är vida spridd, men det har inte funnits någon direkt vetenskaplig förklaring till varför detta skulle vara bra. Givetvis renas luften bättre vid näsandning men detta förklarar inte de positiva effekterna på syresättningen.

På BB uppmanas blivande mammor att andas in genom näsan och ut genom munnen under värkarbetet. Sjuk­gymnaster påpekar ofta att patienter med lungproblem bör andas in genom näsan och ut genom munnen. Man ser ibland elitidrottare som har näs­vidgande plåster. Inom yoga finns en rad tekniker för näsandning.

Även i Bibeln återfinner man en hänvisning som kan tolkas som att näsandning kan vara av betydelse: ” Och HERREN Gud danade människan av stoft från jorden och inblåste livsande i hennes näsa, och så blev människan en levande varelse.” (1:a Mosebok, kap 2:7)

Således finns en flertusenårig kunskap om näsans betydelse i andningen. De senaste årens forskning kring den lilla gasmolekylen NO kanske kan bidra med en vetenskaplig förklaring.

 


Nadi Shodana – mot astma

5D_7934En kollega till författaren av ovanstående artikel, har i flera år varit elev på vår skola i Stockholm. Han har haft astma sedan barndomen. Då han lärde sig det första steget av Nadi Shodana, där man andas långsamt och växelvis genom först den ena och sedan den andra näsborren, men utan att hålla andan, vållade det honom stor möda.

Ändå fortsatte han och gick vidare till nästa steg, var man håller andan efter varje inandning. Han lät luften pressa mjukt upp i näsan mot bi- och pannhålor. Det gick nu mycket lättare att utföra övningen och den hjälpte mot hans astma med detsamma. Nu är han nästan fri från sin medicin.

Han understryker vikten av att stänga näsan med fingrarna och hålla andan så luften skapar ett lätt tryck uppåt i näsan. Det ökar lufttillförseln till pann- och bihålorna, där kvävemonoxid bildas. På detta sätt kan man dra nytta av NO:s avspännande och utvidgande verkan på blodkärlen, på syreupptagningen i lungorna och dess antibakteriella effekt. Han menar, att allt detta medverkar till att han kan göra sig fri från astman.

 

Nässköljning

Vilken betydelse har det för upptagningen av NO att näsan är ren? Är det kanske en väsentlig anledning till att nässköljning (neti) är en så viktig del av yogan?

Om du inspireras av detta, så välj en kanna som är stor och med lång pip. Det ger en tillfredsställande verkan och uppmuntrar till att skölja näsan ofta.

Finns i hjärtmedicin

Kvävemonoxid (NO) är dessutom den viktigaste beståndsdelen i nitroglycerin, som är en viktig hjärtmedicin.