yantras

Bilder av hjärnans aktivitet under Yoga Nidra

av Robert Nilsson


”Vi räknade inte med att de som mediterade i så hög grad kunde styra sin medvetenhet”

(hjärnforskare Troels Kjær, Kennedy Institutet, Danmark)

Förberedelse till scanning på Rikshospitalet i Köpenhamn. De 21 elektroderna till EEG är på plats på huvudet. Nu fattas bara hörlurarna till Yoga Nidra. När mätningarna sedan går igång är det ingen annan än försökspersonen närvarande i lokalen.

För första gången har forskare lyckats ta bilder av hjärnan under en meditativ djupavspänning med så kort exponeringstid som en minut per fotografi. Det skedde med en av den medicinska forskningens mest avancerade instrument, PET-scannern på Rikshospitalet i Köpenhamn. Initiativtagare var forskarna dr. Hans Lou och dr. Troels Kjær från Kennedy Institutet i Köpenhamn. Resultat publicerad 1999.

Då de kontaktade oss sa de att de ville mäta uppmärksamhet! Men hur mäter man den? På Skandinavisk Yoga och Meditationsskola har vi tidigare samarbetat med olika forskare i undersökningar av bl.a. yogans andningsövningars påverkan på blodtrycket. Vi har också mätt deltagarna på Håå Retreat Center (sex år i rad) beträffande 3-månaderskursens verkningar på reduktionen av blodets innehåll av skadligt fett (kolesterol), på kroppens hormonbalans, på balansen mellan de två hjärnhalvorna och på resultatet av uppmärksamhetsträning. Att mäta själva uppmärksamheten däremot, och hur hjärnan fungerar vid en medveten styrning av uppmärksamheten, det var helt nytt för oss.

Först föreställde vi oss att man kunde göra mätningar på personer som gjorde Kriya Yoga. Det är en meditation som givit mycket tydliga resultat i andra undersökningar (se Kartläggning av hjärnans aktivitet efter Kriya Yoga). I en PET-scanner kan man emellertid endast ligga. Man kan alltså inte göra den typen av undersökning på en person som sitter i en meditationsställning.

Vi blev därför eniga med forskarna om att mäta personer som praktiserade Yoga Nidra efter Swami Janakanandas
CD Upplev Yoga Nidra. På så sätt var vi säkra på att alla som undersöktes gjorde exakt samma sak. Vi ville också begränsa mätningarna till att endast omfatta personer som praktiserade Kriya Yoga regelbundet – de skulle göra Kriya Yoga på morgonen innan de åkte till sjukhuset och tog bilder av hjärnan.

Mätningen

Försökspersonerna lade sig en åt gången i PET-scannern.

Själva inspelningen av en bild (insamling av data i scannern) tar en minut, men sedan får man vänta i 10 minuter innan man kan ta en ny bild. Sammanlagt togs åtta bilder. Bilderna visar vilka områden i hjärnan som är aktiva före (en bild), under (fyra bilder) och efter Yoga Nidra (tre bilder).

Personen som ligger i PET-scannern störs inte av fotograferingen, utan praktiserar oavbrutet den djupa Yoga Nidra, från början till slut.

Hjärnans aktivitet mättes samtidigt med en elektroencefalograf (EEG, se också Det avspända tillståndet och vetenskapen) under hela proceduren. EEG-kurvorna visade som väntat, att de befann sig i ett meditativt tillstånd under hela Yoga Nidra.

Efteråt gjordes de olika personernas hjärnbilder lika stora, för det var viktigt att de olika delarna av hjärnan hade exakt samma storlek och placering ( Talairach space).

Bildernas data blev sedan jämfört och de genomsnittliga värdena beräknades.

Det togs bilder av vaket tillstånd med slutna ögon, och av fyra olika övningar under Yoga Nidra. Genom att jämföra dessa data, och dra den normala aktiviteten ifrån aktiviteten under Yoga Nidra, kunde man se i vilka områden av hjärnan som aktiviteten steg under avspänningen.
Och för att ta reda på vad som var karakteristiskt för det normala tillståndet, i förhållande till tillståndet under Yoga Nidra, lade man ihop värdena av de bilder som var tagna före och efter Yoga Nidra, och drog ifrån värdena av de fyra bilderna tagna under Yoga Nidra.

Nu ville forskarna se om det var någon skillnad på hjärnans aktivitet under de olika delarna av Yoga Nidra. Då den första bilden togs upplevde försökspersonen sin kropp, speciellt de olika delarna av ansiktet. Nästa bild togs under upplevelsen av glädje och lycka, den tredje under upplevelsen av en sommardag på landet, och den fjärde i slutet av Yoga Nidra under upplevelsen av ”vem är jag”.
Efter behandling av bilderna framträdde två grupper: Det visade sig att de mer ”konkreta” uppgifterna, som upplevelsen av kroppen och landskapet, aktiverade ungefär samma områden i hjärnan (fig 4); och de mer ”abstrakta” uppgifterna, som känsla av lycka och vem är jag, aktiverade andra områden (fig 3).

Resultat

Ökad dopamin-produktion medan man ligger och lyssnar på CD:n ”Upplev Yoga Nidra” av Swami Janakananda.

Se även nedan på engelska.

The first scientific study, “A 15O‐H2O PET study of meditation and the resting state of normal consciousness” (Hans C. Lou, Troels W. Kjaer et al.), done in Copenhagen, is published in the magazine: Human Brain Mapping , Volume 7 Issue 2, pages 98-105, February 1999.

The second study “Increased dopamine tone during meditation-induced change of consciousness” (Troels W Kjaer, Camilla Bertelsen et al.), done in London and Denmark, is published in Cognitive Brain Research, Volume 13, Issue 2, April 2002, Pages 

Unfortunately in this abstract the scientists have not clarified that, what they call the ”meditation”, is actually the Yoga Nidra. However, this is clear in the paper itself.

Under utövandet av Yoga Nidra visade mätningarna av hjärnans aktivitet (EEG) att personerna ständigt befann sig i ett djupt avspänt tillstånd, som liknar sömn. Theta-aktiviteten ökade betydligt på alla 21 elektroderna (11% p). Alfa-aktiviteten, däremot, minskade endast obetydligt (2% NS); det visar att detta meditativa tillstånd är helt olikt sömn-tillståndet, och innehåller medveten uppmärksamhet. Tillståndet var konstant, och alfa/theta-aktiviteten jämnt fördelat över hjärnan, under de 45 minuter avspänningen varade.

Hela försöket tog 1½ timme per deltagare. Under denna period låg personen helt stilla i samma ställning. När tillstånden före och efter Yoga Nidra, när man bara ligger och vilar, jämfördes med tillståndet under Yoga Nidra, visade mätningarna stor skillnad på de två tillstånden. Detta bekräftar att det är viktigt att använda en teknik om man vill uppnå resultat som dem som beskrivits i denna och andra artiklar här i tidskriften.

PET-scannern visar att det inte var ett sömnigt eller omedvetet tillstånd försökspersonerna befann sig i under avspänningen. Vilket man kunde förvänta av en person som befinner sig i ett så djupt tillstånd. Försökspersonerna har fortfarande i mycket hög grad kontroll över vad som sker. Man ser tydligt hur avgränsade centrar i hjärnan aktiveras efterhand, beroende på var i Yoga Nidra man befinner sig. Det är alltså ingen tillfällighet vad som sker i hjärnan under Yoga Nidra, eller var det sker.

Koncentration utan ansträngning

Bilderna av de sju yogalärarnas hjärnor visade en förbluffande stor överensstämmelse. Något som kan verka paradoxalt, för den som själv inte har erfarit meditation, är kanske att dessa klara resultat, som visar en mycket hög grad av koncentration hos försökspersonerna, är skapade helt utan ansträngning. Man ligger inte och försöker framtvinga de olika saker man upplever under Yoga Nidra, tvärtemot: EEG visar att personerna är helt avslappnade från början till slut. Man lyssnar endast till instruktionerna och upplever tydligt vad som sker, som ett barn som upplever en saga, aktivt och deltagande, men utan ansträngning.

Resultaten bekräftar yogins erfarenhet: Koncentration är ett spontant tillstånd, som kommer av sig självt när man använder en metod som tar bort det som står i vägen för den.

Och som läkarna sade: ”Det visar att de 1,5 kg (hjärnmassa) med det okända innehållet kan styra sin egen aktivitet på ett förbluffande exakt sätt. Sett med holistiska ögon tyder det på att kropp och själ uppträder som en helhet.”

Slutsats

Medvetandet under Yoga Nidra är i ett mycket djupt och stabilt tillstånd.

Samtidigt visar mätningarna, för första gången, att man i ett så djupt tillstånd kan vara fullt medveten – att man både kan uppleva och styra hjärnans aktivitet medvetet. Detta bekräftar att meditation är ett fjärde medvetandetillstånd, vid sidan av dröm, sömn och vakenhet (Se också Det avspända tillståndet och vetenskapen).

Resultaten måste därför säges att representera en viktig nyhet inom denna forskning!

1. vila

Denna bild är baserad på de fotografier som togs före och efter Yoga Nidra. Den illustrerar alltså det tillstånd som är närmast den normala dagsmedvetenheten, utan trötthet eller stress. De som använder Yoga Nidra berättar att de inte bara får något ut av djupavspänningen medan de gör den, utan att den i hög grad har en gynnsam inverkan på resten av dygnet.

På dessa bilder är det den främre delen av hjärnan, vilken står för den överordnade styrningen, som är aktiv. Den ser bl.a. till att vi kan fungera i ett komplext samhälle, då den ”tar ställning” till signaler från de djupare känslomässiga och instinktiva delarna av hjärnan.

Hjärnstammen och lillhjärnan är också aktiva, detta tyder på att man är ”redo till handling”

2. meditation

Denna bild visar allmäntillståndet under hela Yoga Nidra. Här är det syncentret i bakhuvudet och centret för känsel (d.v.s. beröring, och kroppsdelarnas läge) på toppen av huvudet som är aktiva, och i kontakt med det limbiska systemet.

Detta tyder på en ökad förmåga till att visualisera och, vilket är viktigt, att man har god kontakt med sina känslor. Några av lärarna hade också en tydlig aktivitet i centret för långtidsminnet, vilket stämmer väl överens med att människor som mediterar berättar att extra tydliga minnen kan dyka upp under eller efter en meditation.

Det ska dock understrykas från vår sida att försökspersonernas erfarenhet av och regelbundna användning av Kriya Yoga möjligtvis förstärker verkningarna av Yoga Nidra.

3. abstrakt

Denna bild är skapad under mätningarna vid upplevelsen av lycka, och i slutet av avspänningen, vid upplevelsen av identiteten – att vara i sitt eget centrum. Under dessa ”abstrakta upplevelser” i Yoga Nidra var särskilt centret för tal- och språkförståelse aktivt.

Det ska dock inskjutas från vår sida att bilderna bara visar var det är störst aktivitet, och inte den allmänna aktiviteten i hela hjärnan, som visas av bild 2.

4. konkret

Vid genomgången av kroppens olika delar (i detta fall, speciellt ansiktet), och upplevelsen av en behaglig sommardag på landet, var det särskilt syncentret och centret för känsel som var aktiva.

 

 

När man ser på dessa bilder (1,2 och 4), så får man föreställa sig att de lysande områdena är inne i hjärnan, alltså inte bara på ytan av hjärnbarken. På bild tre däremot ligger aktiviteten på ytan. Alla aktiva områden var i stort sett symmetriska i båda hjärnhalvorna.

Hjärnbilderna blev tagna i en PET-scanner (Positron Emission Tomography), som mäter blodets genomströmning i olika delar av hjärnan. Blodet blir synligt genom att man sprutar in vatten med svag radioaktivitet som kontrastämne.

Tomografi kommer från det grekiska ordet tomos, som betyder sektion. I PET-scannern blir hela hjärnan registrerad i 4,25 mm tjocka snitt. På så sätt får man en tredimensionell bild av hjärnans aktivitet.

När en del av hjärnan arbetar speciellt mycket stiger blodgenomströmningen. Genom att jämföra bilder tagna vid olika tidpunkter, kan man se var i hjärnan aktiviteten stiger i bestämda situationer.

 

 

Varför är det intressant? – en kommentar av psykolog Ronny Öhrnell.

Tidigare har man under meditation endast kunnat mäta endimensionellt med EEG, hudmotstånd, blodtryck etc, och därigenom visat att tillståndet förändrar sig. Det vill säga att man har beskrivit en lodrät dimension, d.v.s. en fördjupning. Innehållet i det ändrade tillståndet har man däremot inte kunnat mäta eller påvisa. Med denna undersökning läggs en vågrät dimension till mätningarna av det förändrade medvetandetillståndet, så att det får liv. Det som sker på de djupare medvetandenivåerna kan nu mätas och visas.

Undersökningen visar att olika centra för sinnesintryck i hjärnan är aktiva, men aktiviteten är en inre. Av egen erfarenhet vet vi att det vi upplever i vårt inre är mer föränderligt än det vi ser och hör genom våra sinnen i den yttre verkligheten. Våra tankar, vår fantasi eller våra drömmar tar hela tiden nya former. När vi låter dessa centra sysselsätta sig med inre upplevelser, varifrån kommer då impulserna, när vi tydligen inte får dem utifrån? Från djupare plan? Utifrån trots allt? Eller skapas de i hjärnan, t.ex. i syn- eller känselcentren? Fungerar språkcentret på samma sätt på det djupare inre planet som när vi talar? Eller har det andra funktioner?

Här finns alltså en ”ny värld” att utforska. Det kan göras med mätningar och genom att kombinera mätningar med den beskrivning, som den mediterande ger av det han eller hon upplever på vägen.

Undersökningen bekräftar också mycket om avspänning och meditation som tidigare beskrivits av folk som känner till det av egen erfarenhet – och att det är en annan verklighet än de yttre sinnenas, som delvis lyder andra lagar.