Swami Janakananda

30 år som swami - 60 år i livet, 1999

I februari 1969, invigdes Swami Janakananda till Swami, och i juni fyllde han 60 år. Vi, yogalärarna och några vänner, tyckte vi skulle överraska honom med en stor fest, och det gjorde vi den 13 juni, på hans födelsedag.

Vi har fått lov att publicera några av de lyckönskningar han fick.

.

Porträttet här av Swami Janakananda är gjort av konstnärinnan AnnMari Brenckert, Stockholm

Med stor glädje, aktning och kärlek önskar jag vid detta tillfälle uttrycka min uppskattning för Swami Janakananda. Stöd och vägledning har i så många år strömmat över mitt liv genom hans medkänsla.

Från första ögonblicket jag kom in i hans verksamhetsfält kände jag att jag möttes med omsorg och kärlek. När jag tänker tillbaka på mitt liv kan jag se att han var där vid de tidpunkter jag bäst behövde honom. Han har haft stor betydelse för mitt liv.

När jag tänker på detta, dyker starka minnen upp: Från den gången då en gammal landsbygdsskola i Håå i Sverige ställdes till förfogande som kursgård och vi började arbeta på att göra den användbar. Jag minns många händelser från denna tid. Till exempel: När ett badrumsgolv i huvudbyggnaden skulle läggas, och det var det brist på nödvändigt material, fick vi i uppgift av Swami Janakananda att ta av små bitar från det vinylgolv som fanns kvar och – som ett pussel – sätta ihop dem så det blev ett färdigt badrumsgolv. Allt användes, inget gick till spillo.

Det samma gällde alla papplådor – istället för att bara elda upp dem eller slänga dem fick vi i uppgift som karma yoga att riva dem i småbitar. Jag minns att mitt sinne undrade vad i hela världen det var jag gjorde. I dagar stod jag där och rev papplådor i småbitar. När man ser tillbaka kan man naturligtvis se vilken praktfull övning det var i att iaktta sinnet och använda allt material noggrant (det var just på den tiden då miljörörelsen startade). Pappret kom ofta väl till användning när man tände eld i den äggformade öppna spisen som byggdes i det stora vardagsrummet.

Så kom chansen att delta i en av de första Tremånadersretreaterna. Det var tufft och det var väldigt skönt. Vilken gåva det var att koncentrera sig så totalt på övningarna. Vilken fröjd att slutligen uppleva tystnad i en hel månad. Att uppleva sinnet falla till ro och kunna gå djupt i sig själv. Till sist kom de inre upplevelserna upp till sinnets yta och uppenbarade - hela den finare kroppen - alla chakra - glödande energi i de vackraste livliga färger. Med detta kom insikten att det var en realitet, att det var sant. Och därefter fylldes sinnet av den vackraste blåa sfär - så stilla, så fulländat, den högsta frid. Tårar strömmade spontant ner längs kinderna. Det var en upplevelse av Stor Lycka. Senare kom Swami Janakananda in i rummet. Han såg på mig. Han visste. Först långt senare förstod jag det fulla djupet av det som visades för mig.

Detta är den största gåva en människa kan mottaga. Swami Janakananda har med sin medkänsla och sin kärlek alltid visat vägen till den högsta skatten i vårt eget inre. Det är den mest värdefulla gåva en människa kan ge en annan. Och för det oupphörliga stödet och kärleken är jag evigt tacksam och för alltid i skuld. Stödet och väg­ledningen kommer alltid att finnas där. ”Ingen människa har en större vän.”

Så det är med Varma Hälsningar, stor respekt och stor kärlek som denna hyllning sänds ut till ära för Swami Janakananda, för alla de gåvor han givit – inte bara till mig – utan till alla som haft turen att möta honom och mottaga det han har att ge.

Ronald Nameth 

OM TAT SAT!

Även om jag nog håller ett tal på din 60-årsdag så tror jag att 1) jag kanske säger något annat, och 2) det är inte lätt för någon att komma ihåg de olika talen.

Ja, kära du!! Vi har ju följts åt under snart 30 år. Här börjar jag nästan sjunga ”Den första gång jag såg dig…”

Det var när du översatte ett föredrag av Swami Satyananda. Vid det tillfället ville jag inte göra mer yoga, efter att ha provat två olika ”yogadamer”, som gav mig en viss fysisk rutin, men det fattades något.

Jag var bl a tillsammans med Guni M. Efteråt sade jag till henne ”om det fanns maken till den unge man som översatte så ville jag gärna göra mer yoga”. Nåväl, som vi ju båda minns anlände jag till dina ödmjuka och mycket trevligt inrättade lokaler på Viborggade. Från första gången hos dig var det en hel del som talade till mitt inre; speciellt Antar Mauna och Yoga Nidra, men alla de andra övningarna du lärde mig var så inspirerande att jag började använda all min sparsamma fritid på yoga.

Vi fick ju också snabbt igång ett praktiskt samarbete och Nordkrog, Hellerup anskaffades (det är tur att mitt yrke var och fortfarande är fastighets­mäklare). Vi var ensamma i detta nya gamla hus, och det jag minns bäst var hur vi med lust och glädje gick igång med att städa, slipa golv och allt möjligt annat.

Din kreativitet på det praktiska och konstnärliga området kom verkligen till sin rätt. Det blev ett härligt ställe och mycket snabbt kom ju många fler dit, och det första ashramet blev till.

Nåväl, det är och kommer alltid att vara fart på dig, så, om jag minns rätt, gick det väl bara ca två år så var detta ställe för litet. Du hörde om lokaler på Købmagergade och så bar det av igen. Fick med stort besvär (märklig advokat) ett hyreskontrakt. Efter ca två år fick du reda på att fastigheten skulle säljas på tvångsauktion. Ja, så fick vi full fart. Jag minns att då fastigheten var köpt och övertagen satt vi på flyget på väg till yogakongress i Bogota, Colombia.

Så hittade du skolan i Håå. Men då du bad om råd för köp osv. kunde jag inte hjälpa till. Det var för stor skillnad på de danska och svenska reglerna. Men det hindrade ju inte att vi igen gick igång med att skrubba, skura, slipa golv, måla fönster osv. men nu var vi ju också många fler människor till att hjälpa till. Vi hade igen så roligt, och vidareutvecklingen av detta är det du idag med stor glädje kan se. Det är härligt att bli äldre i människoår och kalla fram minnen. Jag vet att du, liksom jag själv, ”ser på det” och vi arbetar ju fortfarande vidare tillsammans, som tur är. Ingen vet hur många människor man inspirerar, antingen det är med yoga eller något annat, men ditt antal är otaligt och du har fortfarande full fart.

Här slutar jag min lilla ”biografi” och önskar dig all lycka och välgång framöver. Jag är helt säker på att vi två alltid kommer att arbeta och vara till­sammans, så länge vi ”gästuppträder” på denna jord. Med de varmaste hälsningar och ett mycket, mycket STORT OM från

Maha Laxmi.

 

Kära Swami Janakananda
En dag, när trummorna talade med varandra, var det någon som nämnde att Swami Janakananda snart skulle fylla år, och att det skulle hållas en stor fest. Trummorna diskuterade saken fram och tillbaka och kom fram till att det nog fick bli tamán som skulle åka, för den var också bland människor känd som ”den talande”. Den kunde således säga både ”ha den äran” på ett klart språk och viska sina hemligheter när tiden var inne för det. För det är ju så med magin, sade de, att den har ju både trumman och Swami Janakananda del i.
Ha den äran på födelsedagen!

Sakti Rupini

 

Ha den äran på födelsedagen...
(samsara)
tills Evigheten
kommer för att stanna...
nirvana, nirvana

Den som handlar, handlar...
och ser saker och ting bli gjort,
utifrån sin övertygelse,
men dessutom att vara i stånd att ytterligare gå vidare…
det är Swami Janakananda

Sohan Qadri

 

Kära Swami Ji,

Några ord om den otroliga resa du före­tagit dig - under vilken inspiration eller plan - gudomlig eller mänsklig, vet jag inte. Du har förenat din dyrbara livsenergi med de människor som burit yogans ljus genom otaliga årtusenden. Ditt liv och arbete talar om detta ljus, som existerade för länge sedan och som existerar idag, och som hjälper tusende sökande runtom i världen.

Det har varit ett stort privilegium för mig att känna dig som en vän, en broder och följeslagare på yogans väg de senaste 23 åren, och jag sätter stort värde på det. Tack för att du finns till. Jag ser fram emot många fler år där jag kan glädjas åt din närvaro och din vänskap, och lära av ditt exempel. Bästa lyckönsk­ningar för din kropp, ditt sinne och din själ. Gratulationer på födelsedagen

från

Roop, Tracy, Arjun and Uma Verma

 

Lyckönskningar och tack

Livet igenom berikas vi av mötet med andra - mitt liv har berikats inte minst genom min kontakt med Swami Janakananda.

Efter att ha gått på yoga hos Bjarke i Bergen, deltog jag på Tremånadersretreaten i Håå 1985. Första gången jag såg Swami Janakananda (utan att vid den tidpunkten veta vem han var) slogs jag av det korta, tysta men väldigt betydelsefulla mötet.

Efterhand som retreaten skred fram stod det klart för mig att han var min lärare. Därefter började fantastiska saker att ske. Jag kunde t ex gå och tänka på ett bestämt ämne under dagen, och samma kväll när Swami Janakananda kom in i yogarummet började han tala om just det ämnet. I början trodde jag det var en serie tillfälligheter. Jag ändrade snabbt åsikt. En bestämd dag under tystnaden, dök tankar om Jeanne d’Arc upp i mitt sinne för första gången på många år. Till min överraskning refererade Swamiji till Jeanne d’Arc åtskilliga gånger den kvällen för första gången på retreaten. Efter den kvällen kände jag att Swami Janakananda hade en direkt telefonlinje till mitt sinne. Jag kunde ställa honom en fråga mentalt under dagen och på kvällen gav han mig helt enkelt svaret.

Några år före Tremånadersretreaten hade jag fått diagnosen multipel skleros. För mig var de fysiska aspekterna av retreaten mycket krävande. Många ställningar verkade vara helt omöjliga för mig att utföra. Jag hade också en ryggskada efter en bilolycka några år tidigare. Därför upplevde jag ofta en smärta, i synnerhet mellan skulderbladen när jag satt i meditationsställning. Under en förmiddagsklass då vi undervisades i Kriya Yoga, upplevde jag mycket svåra ryggsmärtor. Swamiji gick runt och kontrollerade våra sittställningar och då han passerade mig rörde han lätt vid min rygg och sade: ”Det är bra.” Smärtan försvann ögonblickligen och jag har inte upplevt denna kraftiga smärta sedan dess.

Jag lämnade Håå efter Tremånadersretreaten vid god hälsa, kapabel att utföra alla yogaprogrammen. Sedan dess har jag varit vid bättre hälsa än de flesta människor.

Jag har mycket uppskattat min kontakt med Swami Janakananda. Den har varit konstant sedan min första tremånaderskurs 1985. Ja, han är min lärare. Han är också en vän jag värdesätter högt. Som min lärare har Swami Janakananda gett mig friheten att växa och utvecklas. Han har uppmuntrat mig att bli yogalärare, vilket både jag och mina många elever i Mackay (Queensland, Australien) är tacksamma för. Närhelst jag har bett om råd, har han gett mig vägledning och stöd, men han har aldrig gett mig anvisningar om hur jag ska leva mitt liv. Det beslutet har han lämnat till mig.

Hans undervisning har visat mig hur jag i långa perioder kan behålla harmonin, energin och drivkraften i mitt personliga liv och i mitt arbete. Medan jag bodde i Skandinavien och som ett direkt resultat av den inspiration jag fick på Tremånadersretreaten 1985, tillförsäkrade jag mig ensamrätten att bygga och driva ett IKEA varuhus i Queensland. Efter att ha drivit det i många år sålde jag det tillbaka till IKEA. Men varje gång jag kör förbi IKEA:s 8.000 kvadratmeter stora komplex på South East Freeway i Brisbane, så tittar jag på det och tänker med djup känsla av tacksamhet, ”Denna affär har yogan byggt”.

De senaste nio åren har jag drivit mitt eget träningscenter för affärsmänniskor i Queensland. Jag har engagerat mig i att introducera Swami Janakanandas under­visning på arbetsplatsen, genom att använda de managementkurser jag leder som redskap. Idag ställer många människor inom affärsvärlden frågor om mål och mening. Yoga ger en möjlighet att upptäcka sina egna svar på sådana frågor.

Jag har, som alla andra, på denna fantastiska resa genom livet, upplevt perioder som verkat ganska hårda. Vid ett sådant tillfälle satt jag på stranden framför mitt hus, kände mig mycket ensam och upplevde djup sorg. Jag minns att jag ropade en fråga ut i nattens mörker, och bad om ett svar. Jag kände mig väldigt tung när jag gick uppför branten vid stranden och fram till mitt hus. Precis när jag kom in ringde telefonen. Det var Swami Janakananda som ringde från Sverige, och han gav mig svaret på den fråga jag hade ställt för några sekunder sedan på stranden i Australien.

Tack Swami Janakananda för att du är min lärare; för att ha visat mig dörren till min egen visdom; för att du är min vän; för att du finns där när jag behöver dig; för att du lärt mig hur jag ska använda energin till att leva ett innehållsrikt och betydelsefullt liv. Jag önskar dig en glad och lycklig 60-årsdag. Alla de människor i Australien som kommit i kontakt med din undervisning lyck­önskar dig tillsammans med mig vid denna betydelsefulla tidpunkt i ditt liv.

Med kärlek och tacksamhet

Robyn Taylor, Mackay, Queensland, Australien 13 Juni 1999.

 

Välsignade Själv, Swami Janakananda Saraswati, med anledning av din födelsedag och jubileet av din invigning till sannyas för 30 år sedan – vad kan vara bättre än att använda detta tillfälle till att uttrycka mina goda önskningar och gratulationer med några strofer från Ramayana, och uttrycka glädjen över Sita Kalyanam, föreningen av själen med det Högsta?

”Ljuden av sång, pukslag och segerrop, i himlen såväl som i staden, strömmade, så att säga, ut över alla gränser…

När kungen och drottningen såg på brudgummen, som var själva källan till glädje, fylldes deras hjärtan med fröjd…

Efter att ha utfört alla de ritualer som föreskrivs av Vedaskrifterna och familjernas seder, gav den berömde kung Janaka sin dotter till brud­gummen och uppnådde därmed ett rykte så ärofullt som ingen tidigare sett maken till.”

Detta är till dig Janakananda! Må din hälsa, ditt arbete och din kärlek frodas och växa ännu i många år. Det är min önskan att tillfoga dessa ord till lyckönskningarna från den franska publiken, som värdesatte dina vibrerande tal om meditation och yoga. Vi hoppas att se dig igen i Paris!

Swami Yogabhakti Saraswati

Jag önskar här att passa på att tacka alla som tog kontakt med mig, besökte mig, skrev till mig eller tänkte på mig, och till Ma Síta som samlade dessa texter och var primus motor bakom festen.

Swami Janakananda