Från Indiens tantriska tradition
Yogini
av Sohan Qadri
"Att öppna och stänga himmelens portar,
kan du spela en kvinnas roll?"
(Tao)
Yogini, "Kvinnan – förenad med självet."
I detta abstrakta sammanhang står kvinnan för shakti – och Självet för shiva. Tillsammans representerar de den kvinnliga respektive manliga principen, polariteten av energi som kreativ extas.
I fysiskt avseende är yoginin den kvinnliga partnern till yogin i den tantriska sexuella ritualen, som är en utav de fem ritualerna som kallas pancha makara eller chakra puja.
Inom tibetansk buddhistisk tantra kallas hon Dakini, som initierar munkar på deras väg mot Buddha-medvetande. Dakini är en nunna som gör botgöring, mestadels på likbränningsplatser, och som hjälper sökarna att överkomma den första och den sista lusten genom att inviga dem i tantrisk sexuell yoga.
Yogini är i klassiska ordalag en kvinnlig aspirant inom tantrisk yoga.
I bokstavlig bemärkelse betyder yogini en duglig och kunnig kvinna, vars kapacitet och förmågor har ärvts eller förvärvats genom yoga.
Det kosmiska modersskötet (Maha-Maya)
Hennes väsen är dynamisk kraft. Med denna kraft avlar hon i extasens akt det kosmiska ägget, Brahmanda, som också är henne själv. Genom samma impuls och kraft uppenbarar hon sig utifrån ägget som hela skapelsen. I sin underkastelse blir hon till passionen i livets alla aktiviteter. I sin älskogsakt frigör hon individen till fritt att dansa livets dans. Och slutligen, i sin barmhärtiga kärlek till allt det skapade, som är henne själv, andas hon in det och låter det svepa in sig, smälta samman med det kosmiska modersskötet. Återigen blir allting Ett.
Myt och metafysik
Den kvinnliga principen har representerats och hyllats i många olika bilder, namn och former i nästan alla kända kulturer. I den tantriska traditionen blev det emellertid ett levande fenomen. Tantra är en väl utstakad väg där hon, yoginin, antar många skepnader – från den fruktansvärda Kali till den ljuvliga Lalita.
För att levandegöra henne på symboliskt vis, blev bilden av yoni (vulvan) ristad i sten eller snidad i trä och således yoginins sinnebild. Tantriska mästare tecknade också geometriska figurer (kraftdiagram), som även de symboliserar den dominerande kvinnliga principen. Yoni avbildas som en triangel stående på spetsen.
Dyrkan av Yoni
Ursprunget till det ovan beskrivna fenomenet bottnar i en dyrkan av det kvinnliga könsorganet. En ung, frisk och vacker kvinna, smyckad på ett passande sätt, överdådigt parfymerad och invigd genom meditation och yoga, blev i sig själv föremål för tillbedjan, med sin yoni (vulva) som symbol för det kosmiska modersskötet. Ett tillstånd av oändlig lycksalighet uppnåddes genom en gradvis förstärkt kärlek, först riktad mot en annan människa i fysisk kärlek och sedan överförd till det transcendenta tillstånd som mänsklig kärlek enbart är en avspegling av.
Varje symbol är endast en symbol för något annat, och detta ”något annat” är den Innersta Verkligheten. En symbol eller bild skapas för att användas som ett medel i processen för att uppleva denna Verklighet. Genom åkallan och meditation väcks denna symbol till liv. Yogin eller yoginin når i sin sadhana utöver det hörda (mantra) och det sedda (yantra) och upplöser sig själv såväl som symbolen för att omfamna och bli ett med lycksaligheten. Således överges symbolen och blir till ett museiföremål. Åkallaren och det åkallade smälter samman i ett medvetande – och lämnar efter sig en relik.
Förutom inom hinduism och buddhism, återfinns dessa reliker i andra forna kulturer, där den kvinnliga principen framställdes som en gudinna. För att göra denna kvinnliga gudom moraliskt acceptabel, kallades hon gudinna eller Moder Jord.
”Dalens ande kan aldrig dö
Den är Kvinnan – Urmodern
Hennes portvalv är roten av himmel och jord
Det är en sällan skådad slöja. Använd den…
Den kommer aldrig att slå fel.”
(Tao)
Intuition och instinkt
Yoginin är instinktivt dynamisk, en mästare i yogans konst, både exoteriskt (kroppen, sinnena och sinnet) såväl som esoteriskt (medvetandet). Hon besitter kraften till att inviga, upplysa och frigöra andra.
Det är allmänt känt att kvinnor i regel är mer intuitiva än män. Psykologer bekräftar att kvinnan är mer intuitiv, grundat på det faktum att en mor måste kunna skydda sitt barn.
Kvinnlig instinkt
En vän till mig som är meteorolog i Los Angeles, Kalifornien, berättade för mig en gång en intressant historia utifrån sina betraktelser. Han sa att ingen seismograf på förhand kan förutsäga den exakta tidpunkten för ett jordskalv – men genom åren hade han upplevt att kvinnor kunde förnimma faran av en stundande jordbävning just innan den inträffat. Kanhända inser hon det inte själv, men intuitivt reagerar hon innan en man skulle göra det.
Min egen erfarenhet och iakttagelse styrker denna synpunkt, och sträcker sig även längre till hondjur av andra arter, såsom katter och hundar, som reagerar intuitivt på annalkande händelser och eventuella faror ett kort ögonblick tidigare än hannar gör det.
Inom yoga kan man lätt dra en parallell till det faktum att ajna chakra vibrerar starkare och är lättare att kommunicera med hos kvinnor jämfört med män. Det har också konstaterats att en kvinna kan utstå starkare smärtor än män. Detta beror på att hon av naturen är skapad för att bära ett barn och genomgå smärtorna vid en födsel. I en viss utsträckning har hon en inbyggd motståndskraft mot effekterna av dessa förlossningssmärtor, vilket försäkrar att hon också kan uthärda mer i andra sammanhang av fysiskt lidande. Hög levnadsålder är en annan bekräftad egenskap: En kvinna lever i genomsnitt fem till sju år längre än genomsnittsmannen, givna samma levnadsvillkor.
Dynamik
På grund av hennes cykel av menstruation och ägglossning har kvinnan en mer föränderlig och dynamisk biokemisk transformation av energi jämfört med en man. Dessa ständiga biokemiska förändringar i kroppens ämnesomsättningsprocesser orsakar periodiska psykiska tillstånd av både hög och låg intensitet. Hela hennes psykofysiska tillstånd följer naturens dynamiska processer, likt planeternas rörelser och månens faser. Sålunda är det kvinnliga psyket cykliskt på grund av rytmen av menstruation och ägglossning, vilket också påverkar hennes aktivitet fysiskt och psykiskt, medan mannens psyke i detta avseende är linjärt och statiskt.
Upptäckten av kroppen
Tantra har i alla tider tagit hänsyn till människans fysiska och psykiska behov, och inbegripit dem i hennes spirituella strävan – och precisa och verkningsfulla metoder har på denna grund utformats för dem som önskat att arbeta med sig själva. Utgångspunkten var kvinnan och mannen själva, som var och en representerade sin egenart och karaktär. Kvinnan och mannen med sina kroppar och sinnen, sina hopp och önskningar, blev nu den viktigaste beståndsdelen i denna tantriska yogaritual. Det att kvinna och man tillsammans blev aktiva deltagare genom användandet dessa metoder som banar väg mot frihet och upplysning, gav upphov till att skapa nya möjligheter för medvetenhet genom yoga, vilket säkerställde att ritualerna lyckades.
Yoginin var utesluten från prästernas ritualer, men här blev hon oumbärlig. Metoden och den uppmärksamhet som växte fram gjorde varje aktivitet i livet till en handling genom yoga.
Dubbel omfamning
Föreningen av Linga-Yoni, Yub-Yab och Yin-Yang symboliserar förverkligandet av yoga genom bhoga (aktiv och medveten njutning). Till skillnad från klostrens religiösa system, skapade tantra situationer däri två (yogin och yoginin), istället för en, samtidigt kunde uppleva lycksalighet.
Vanligtvis upplevs tillståndet av trance och förmågan att fullständigt ge sig hän endast under ett kort ögonblick under orgasmens extas. Men med riktig vägledning och invigning från gurun, blir sinnets fyra element: hormonerna (eg. kärlekens kroppsvätskor), känslorna, lidelsen (färg) och kroppsliga organ – Rasa, Raga, Ranga and Anga – accepterade, aktiverade och upphöjda, tills slutligen, utan hämningarnas begränsningar, ett tillstånd av total medvetenhet uppnås – individuellt och kollektivt – i ritualen Chakra Puja.
Social betydelse
Med föreställningen om yoginin uppmärksammade tantra kvinnans inneboende dynamiska krafter. Åtskillnaden mellan män och kvinnor, som påtvingats från den mansdominerade sociala strukturen och Indiens religiösa system, sattes därmed ur spel.
Olika tabu, såsom att kvinnan skulle vara oren under menstruation, verkade skrattretande i ljuset av att det är just i denna period som flödet av psykisk energi i kroppen når sin höjdpunkt. Denna tidpunkt anses också vara den mest lämpliga för utövandet av tantriska meditationer och ritualer.
Under åkallan i en bestämd ritual, när sinnet är fullständigt uppmärksamt, så samlas en mindre mängd menstruationsblod och sädesvätska som en hyllning till kvinnan och hennes kraft. Brahminer och andra så kallade ”värdiga” aspiranter (kvinnor uteslutna) gjorde avtryck av saffran och sandelträ i pannan. Tantrikerna använde istället detta blod som ett märke i pannan under denna ceremoni.
Det faktum att kvinnan vägledde och invigde andra i utvidgande av medvetandet var otänkbart i ett brahminsamhälle, färgat av viktoriansk puritanism och moral. Här blev detta möjligt genom att yoginin, som kvinnlig invigare, i alla avseenden jämställdes med sin manlige partner, oavsett hennes sociala eller religiösa status. Vissa traditionella tantriska skrifter gick rentav så långt som att hävda att det var bättre att invigas av en yogini än en yogi.
Det har funnits flera parallella ”traditioner” genom tiderna, där man använt mystiska formler från den gängse ockulta traditionen och alkemin – några så listigt utformade att de blev till svart magi och häxkonster. Sådana saker har använts och missbrukats i tantras namn, men inga av dem har besuttit de systematiska och djupgående tantriska yogametoderna.
Den fysiska existensen
Den omständigheten att människan inbillat sig existensen av en gudom, har fått henne att söka efter upplysningar och erkännande på varje tänkbar plats än utifrån sig själv. Detta har skapat en hållning som avvisar verkligheten, ”det som är”, till förmån för drömmar och fjärran andliga världar.
Dessa föreställningar och drömmar fångar oss så till den grad att vi tillåter oss själva att hypnotiseras till att tro att de är verkligare än den verklighet vi upplever här och nu. Denna förvirrade och ängsliga flykt från livet självt har orsakat en uppsjö av moraliska system – en puritansk och intellektuell djungel – som stänger ute den vanliga sökande människan. I den tantriska traditionen så ses inte yoginin och yogin som avlägsna högre väsen – tvärtom är de fysiska varelser, levande personer. Dramat (ritualen) utspelas under den förutsättning att ”det som är” accepteras, snarare än avvisas.
Såsom jag ser det, finns det i varje människa ett behov av att förverkliga hela sig själv, oavsett hur avlägsen denna möjlighet verkar. Vissa är mer angelägna om att öppna sig inför denna längtan än andra. Det anses vara karmiskt betingat. Men de tantriska mästarna har försökt överbrygga denna karmiska klyfta genom att lyfta fram hittills okända universella metoder och att återupptäcka nya ämnen, som kan användas av vem som helst, varsomhelst, oberoende av trosuppfattning, hudfärg, social status, personlighet eller karmiska kvarlevor.
Yoginin åstadkommer genom sin fysiska närvaro i ritualen en upplevelse både för yogin och för sig själv.
Gudomlig libido
All energi är i grunden densamma ursprungliga energi. Vi upplever den i skiftande manifestationer, från sexuell till psykisk energi. Wilhelm Reich kallade den orgonenergi, och inom ockultismen är den känd som odisk energi. Freud kallade den libido, en energi som är både aktiv och reaktiv. Den är en energispänning som finns i all aktivitet på alla nivåer.
En fysiker måste ha två poler för att kunna påvisa närvaron av ett energiflöde eller energifält. I tantrisk fysik kallas den shakti, eller kvinnlig energi, som är dynamisk och är motsatsen till shiva, manlig energi, som är statisk. Flödet av shakti (prana eller vitalenergi) är grunden till, såväl som verkningen av, all skapelse; och omfattar dess början, dess kontinuitet och upplösning. Yogini, Devdasi, Shodasi, Domini och Duti är de olika namnen hon kallas i ritualen (en kvinnlig yogi, en guds maka, en 16-årig* ung kvinna eller 16 variationer av åtrå (kama), en kastlös kvinna, en kvinnlig budbärare). Dessa representerar all den ursprungskraft som kan upplevas, såväl sexuellt som psykiskt, genom den aktiva deltagaren i ”det som är”, i det att förändras och i det att vara.
* I Indien var den sexuella myndighetsåldern 12 år fram till 1949. 1949 höjdes den till 15 år, 1982 till 16 år och 2013 till 18 år.
Det som rör sig, är Hon,
Det som inte rör sig, är också Hon,
Det som är, är Hon.
(Sohan Qadri)
___________
Se också en intervju med Sohan Qadri: Du måste låta dig uppslukas helt…
och Sohan Qadris bok med sutror och insikter: Wonderstand
Illustrations: Porträttet av Sohan Qadri är fotograferat av Swami Janakananda 1977. Fotografiet av en tempeldörr är taget av Torben Huss. Brahmanda är fotograferat av Swami Janakananda. Yoginin under överskriften ”Myt och metafysik” och yonin under ”Dyrkan av yoni” är från boken Yogini, Cult and Temples, a Tantric Tradition av Vidya Dehejia, National Museum, New Delhi. Under överskriften ”Upptäckten av kroppen” är skulpturen från ett tempel i Kajuraho fotograferad av Swami Janakananda. Under överskriften ”Social betydelse”: Tara, en kvinnofigur från Filippinerna, Chicago South East Asia Museum. Målningen i slutet: A Personal Deity for Meditation av Sohan Qadri, 1976.