Yoga och den finare energin

"De små luft- och spänningsfrigörande övningarna" - Pawanamuktasana - och deras djupgående verkan på kroppens finare energi

av Mira

Foto: Anandananda

"De små luft- och spänningsfrigörande övningarna" är ett lätt program som de flesta kan göra utan besvär. Det är det första yogaprogram man möter på grundkurserna. Det betraktas ofta som ett program för nybörjare och äldre, eftersom det är en utmärkt förberedelse för andra yogaställningar.

Pawanmuktasana är emellertid mer än det. Även de som har erfarenhet av yoga får stort utbyte av dess verkningar. En av våra yogalärare fick för några år sedan ta ett vikariat för en annan yogalärare på ett studieförbund. Eleverna hade gått på yoga regelbundet i åtta år, men aldrig provat detta program. Deras förvåning var stor över att upptäcka den märkbara effekten av dessa lätta övningar. Pawan betyder luft, mukta frigörelse och asana yogaställning.

Alla leder rörs

Pawanmuktasana-programmet består av en serie rörelser som effektivt befriar leder och muskler från stelhet och giftämnen, och frigör luft från tarmarna.

Man startar med att böja och sträcka tår och vrister, sedan gör man cirklar med fötterna, och så en venpumpövning då man böjer och sträcker knä och fot. Man går vidare med fingrarna, gör knytnävar och sträcker fingrarna, böjer händerna från handlederna upp och ned, och så cirklar med knutna händer. Sedan kommer armar och skuldror, vars leder sträcks, böjs och roteras.

Systematiskt går man igenom kroppen. Hals, rygg, höfter och även tarmarna påverkas med övningar som stimulerar peristaltiken. Därefter tar man en paus, helt stilla på rygg.

I boken Yoga, tantra och meditation i min vardag av Swami Janakananda finner du en grundlig beskrivning samt bilder av alla övningarna.

Energin

Vi kommer nu att behandla den mer djupgående verkan dessa yogaövningar har på kroppens energi, prana.

Prana är ett annat ord för den psykiska energin, som är känd både i Kina och i Indien. I Europa kallades den först för vitalenergi sedan för bioelektrisk energi, och den österrikiske psykoanalytikern Wilhelm Reich döpte på en tidpunkt om den till orgonenergi. Sanskritordet för denna energi är prana och den är utförligt beskriven i den tantriska yogan. I Kina kallas denna energi för chi, i Japan ki.

Pranan har flera funktioner i kroppen. Kort beskrivet står en energi för matsmältningen, en annan för uttömningen, en tredje är knuten till andetaget, en fjärde är den energi som flyter i våra sinnesorgan samt i armar och ben. Slutligen har en femte prana en överordnad funktion som samlar och balanserar energin som helhet i kroppen.

En pranaström eller energibana kallas nadi inom yoga. Den japanske dr Hiroshi Motoyama säger i detta sammanhang:

"Jag anser att nadierna helt överensstämmer med meridianerna inom kinesisk akupunktur."

I yoga påverkas pranan och dess strömmar av yogaställningarna och speciellt av andningsövningarna, vars egentliga syfte är att medvetandegöra energin: prana-yama.

Senare, när man behärskar yoga och har lärt sig att visualisera och meditera, kan man lära sig att bota genom en medveten påverkan av energin, denna metod kallas Prana Vidya, kunskapen om pranan.

Dessa ämnen kommer vi att återvända till gång på gång i andra artiklar, eftersom de utgör väsentliga delar av yogaundervisningen.

Yogans ställningar främjar energins cirkulation

Det följande bygger på en undersökning som dr Motoyama gjort utifrån sitt vetande om kinesisk akupunktur, i samarbete med Swami Satyananda.

Enligt ayurveda, den klassiska indiska medicinen, kontrolleras kroppen av tre "kroppsvätskor": slem (kapha), luft (vayu), och syra eller galla (pitta). Oregelbundenhet i någon av dessa tre "vätskors" funktion rubbar kroppens ämnesomsättning. Detta anses vara en grundläggande orsak till sjukdom.

Vayu syftar inte bara till gaser i mage och tarm, utan också till en form av prana, alltså en underliggande energi som i ayurveda beskrivs som en subtil kroppsvätska, som strömmar genom nadierna (energibanorna).

Speciellt vid lederna hindras strömmen av kienergi (eller prana) lätt. En hämmad ström kan här orsaka reumatisk värk; och överhuvudtaget kan ett otillräckligt energiflöde överallt i kroppen leda till olika sjukdomar. Genom Pawanmuktasana stimuleras strömmen av prana genom nadierna, huvudsakligen genom att ta bort blockeringarna vid lederna.

Lägg märke till att beträffande benen börjar man med tårna, fortsätter med anklar och knän, och avslutar med höfterna. Vid armarna går man från fingrar till handleder, armbågar och skuldror, i denna ordning.

En bra början, innan man gör Pawanmuktasana eller andra yogaställningar, är att ligga helt stilla på rygg. Det får hela kroppen att spänna av och gör att pranan lätt fördelas.

Sei-punkter

De luftfrigörande övningarnas effekt på pranans cirkulation kan förklaras utifrån den kinesiska meridianteorin på följande sätt:

Det finns tolv huvudmeridianer av kienergi, som löper på och genom kroppen; de flesta av dem står i förbindelse med ett speciellt inre organ, som de passerar igenom. Dessa meridianers slutpunkter är placerade i fingrar och tår, och kallas sei- ('brunn') punkter. Till exempel finns lungmeridianens seipunkt på tummen och tjocktarmens seipunkt finns vid spetsen av pekfingret. På liknande sätt finns de övriga seipunkterna placerade i fingrar och tår i båda halvor av kroppen.

Seipunkterna är mycket viktiga, för det är här som kienergin strömmar in och ut ur meridianen. Energinivån i dessa punkter sägs exakt avspegla hela meridianens tillstånd. Det är känt att vid akut sjukdom har akupunktur på dessa ställen en omedelbar effekt.

Övningarna i Pawanmuktasana, då man knyter händerna och böjer tårna, stimulerar direkt seipunkterna och främjar därför cirkulationen av kienergi (prana).

Gen-punkter

Kinesisk medicin talar också om gen- ('källa') punkter, placerade antingen i handleden eller ankeln, eller mellan seipunkten och leden. Sjukdomar i de inre organen avspeglas ofta vid respektive meridians genpunkt, och behandling ordineras ofta där. De övningar som böjer och roterar anklar och handleder stimulerar genpunkterna, och hjälper därmed till att normalisera funktionen i de inre organ som står i förbindelse med de tolv meridianerna. Denna förklaring av sei- och genpunkter finns i The Yellow Emperor's Treatise on Internal Medicine - den äldsta skriften inom kinesisk medicin. Skriften förklarar också att knän och armbågar är nära förbundna med genpunkterna, och att också de kan ha en betydelse vid behandling av sjukdomar i de inre organen. Att sträcka och böja knän och armbågar är alltså både nyttigt och välgörande; detsamma gäller för stimuleringen av höfter och skuldror.

Övningarnas allmänna verkningar

Inom västerländsk medicin anses lederna vara sårbara områden i kroppen. Vätska har en tendens att stoppa upp och ansamlas här, och hela kroppen blir då alltmer trött. Detta tillstånd kan leda till reumatism och nervsjukdomar, som är vanliga åkommor. I detta sammanhang är Pawanmuktasana-programmet ovärderligt. Förutom att det förbättrar flödet av kienergi genom meridianerna, underlättar det cirkulationen av blod och kroppsvätskor genom lederna, och hjälper därmed till att bota sjukdomar och bibehålla en god hälsa.