Vibrationer skapar former...
- en artikel baserad på dr Hans Jennys forskning om ljud
En värld av vibrationer
Vår värld genomsyras från alla håll av vågor och vibrationer. När vi hör, är det vågor som går genom luften och träffar våra öron. När vi talar, frambringar vi vibrationer i luften med strupens hjälp.
När vi sätter på radion och TV:n använder vi olika våglängder. Vi talar om elektromagnetiska vågor och vi känner alla till ljusets vågor. Vid ett jordskalv vibrerar hela jorden och seismiska vibrationer framkallas. Till och med stjärnorna pulserar i bestämda rytmer.
Också vår egen kropp är full av vibrationer. Blodet pulserar genom oss i vågor. Vi kan höra hjärtat slå. När vi spänner musklerna i armar och ben börjar de faktiskt att vibrera - komplicerade kemiska och bioelektriska processer i muskelfibrerna sker i serier av vibrationer.
Kymatik - en vetenskap
Med ett exakt instrument, som med hjälp av toner kan framkalla vibrationer i vätskor eller på plattor med sand, ett så kallat tonoscope, kan man avslöja en hel värld av händelser och verkningar. Namnet kymatik valdes till detta studieområde (kyma , 'våg' på grekiska, kymatica, 'det som angår vågor').
Form och rörelse i mikro- och makrokosmos
I studiet av dessa vågfenomen har vi inte bara med de färdiga formerna att göra, utan också med det sätt de blir till. Genom att systematiskt framkalla vibrationer, med hjälp av sammanhängande serier av toner, och sända dem genom olika slags material, visar sig levande mönster som avslöjar de möjligheter för rörelse, som gömmer sig i exempelvis en bunke med sand. Vibrationen griper tag i sandkornen, och rör dem i överensstämmelse med det sätt som vibrationsfältet arrangeras. Vi upplever en skenbart fri dynamik när sandkornen rör sig.
Försöken visar emellertid, att när figurernas eller elementens rörelse och struktur hålls i gång av vibrationsprocesser, så sker rörelsen efter bestämda lagar.
Vi möter tre komponenter i detta sammanhang: energi, form och rörelse; vibrationer eller ljudvågor som blir synliga i figurer och rörelse.
Det är alltså inte bara ljudfigurer som frambringas. Bestämda vibrationer, som kallas faser, får partiklarna att bilda strömmar. Dessa strömmar löper sida vid sida i motsatta riktningar, som enligt en lag. Eller vibrationerna ändrar sig och framkallar en roterande rörelse. Sanden eller vätskan snurrar omkring en punkt.
Dessa roterande processer är stabila och varar så länge vibrationen utsänds. Materialet som ljuden påverkar slungas inte ut till sidan. Om färgade sandkorn används för att markera roterande bunkar, är rörelsemönstret konstant. Det uppstår, och hålls igång, uteslutande som följd av en bestämd ton eller vibration.
Man slås av förundran
Trots att alla fakta som vi bombarderas med kan ha en tendens till att förslöa vårt sinne, så är reaktionen på denna värld full av vågor häpnad. De fenomen som visar sig i försöken har fått både den vetenskapsman som upptäckte dem, konstnärer och alla oss andra åskådare att förundras.
Vi betraktar fotografen J.C. Stutens bilder av Hans Jennys arbeten, och vi ser de levande processerna på Hans Jennys film. Inför våra ögon skapar ljuden figurer av olika material, i sand, i en gröt av flytande lera, med såpbubblor, i vätskor osv. Tonerna framkallar geometriska former, glober, kristallliknande figurer, landskap, och inte minst galaxaktiga spiraler som hela tiden rör sig på samma sätt, vilket man har lärt sig av de som ser i teleskop, som galaxerna i rymden också gör.
Vi blir både eftertänksamma och starkt inspirerade, och vi undrar om det inte - som det påstås av de lärde, filosofer, vetenskapsmän och yogier från forntid till våra dagar - är ett faktum att hela universum, från de minsta celler till de största stjärnmoln, formas och hålls i gång av just vibrationer.
I ett annat experiment, i en blandning av salt och vatten uppstår cykliska förlopp. Saltet samlar sig i runda formationer, för att återigen förändras och upplösas. Vid samma frekvens och amplitud upprepar dessa regelbundna cykler sig. De byggs upp, varar en stund och upplöses igen, vid samma konstanta ton.
Bilden längst ned i artikeln är ett resultat av två samtidiga toner, som därför skapar en kombination av två grundläggande helt olika former. Samma sak sker i helt olika vätskor (eter, alkohol, vatten, bensin, glycerin, terpentin, paraffin, äggvita, etc.) som flyter ovanpå ett membran, men inte i själva membranet.
En intressant detalj i dr Jennys undersökningar av ljudfigurer i vätskor och gaser är att har man först skapat oro i en vätska, gas eller i en låga, så blir den känslig för ljudpåverkan.
"Det är bara när gaslågan har störts som den är mottaglig för påverkan av ljud, dvs. det är först då som den bildar ljudfigurer."
Gäller det också mig, att när jag oroats, så är jag påverkbar för känslomässiga vibrationer från andra? Och gäller det också vid sjukdom?
Är det inte just det jag inser när jag en gång har upplevt ron i meditationen eller avspänningen? Jag tar en paus från påverkningarna och laddar upp.
Källor: Boken Cymatics vol. 2 av dr Hans Jenny, 1974 Basilius Press. Filmerna Cymatics del III, Bringing Matter to Life with Sound, och IV, Cymatic SoundScapes av Hans Jenny, utgiven i USA 1986 och 1992 av Macromedia, och till sist artikeln The sculpture of Vibrations av Hans Jenny i Unesco Courier, dec. 1969. Materialet är publicerat med tillåtelse av fru Maria Jenny.
