yantras

Nässköljning – Neti

av Joachim Rodenbeck

”Som barn hade jag ofta bronkit på grund av astma, och sedan dess har jag sällan riktigt kunnat andas genom näsan. Den dag jag lärde mig nässköljning kunde jag igen för första gången helt fritt andas genom näsan.” (40-årig kursdeltagare, Oslo)

Varför skölja näsan?

Att skölja näsan med ljummet saltvatten är en yogametod vars nytta allt fler människor håller på att upptäcka. Denna artikel handlar om dess ursprung, användningsområden och annat som kan vara värt att veta. Nässköljning, också kallat Neti, är mycket lätt att utföra, något alla kan lära sig. De få anvisningar som behövs ska dock följas noga.

Neti verkar uppfriskande och näsan blir behagligt öppen. Hela näsområdet blir avspänt och renat inifrån: Slem, damm och smuts, och även pollen och allergiframkallande partiklar blir skonsamt bortsköljda. Denna enkla metod kan även hjälpa mot många besvär och sjukdomar, t ex förkylning, torra slemhinnor, allergi och astma.

Nässköljning i olika kulturer…

I yogatraditionen finner vi Neti som en av de så kallade Hatha Yoga-metoderna, Hatha Yoga-metoderna, som har en utrensande verkan på kroppen. Det finns liknande övningar för ögonen, magen och tarmarna. Neti finns i olika variationer men den enklaste och behagligaste är nog att med en speciell kanna (se bild) hälla saltvatten genom näsan. Motsvarande metoder, i mer eller mindre fulländad form, kan spåras i de mest olikartade kulturer.

Hos oss här i Norden är nässköljning känt som en gammal huskur mot förkylning och infektioner. Gamla fiskare från västkusten berättar att de hela livet undgått förkylningar genom att dagligen suga in saltvatten i näsan, från handen eller en liten skål, och spotta ut det igen genom munnen. Liknande beskrivningar av hur människor använder havsvattnets helande och desinficerande verkan finner vi i bl a Frankrike, Finland och till och med från Jamaica.

I vår undervisning för pensionärer i Köpenhamn minns många av deltagarna hur de i sina barndomshem använde sig av nässköljning vid förkylningar. Kring år 1900 kunde man fortfarande köpa nässköljningskannor av glas på många apotek i Skandinavien.

Följande exempel är från Sydsverige: På en militärförläggning hade man saltvatten stående i en stor tunna. Nederst satt en kran med en liten gummislang. Kände soldaterna att en förkylning var på väg satte de näsan in under kranen, öppnade för vattnet och lät det rinna igenom näsan. Det var det effektivaste medlet de kände mot förkylningar.

…och idag

Det har länge sett ut som om denna gamla teknik skulle glömmas bort i skuggan av den moderna medicinen. Då de första yogalärarna från vår skola, för över tjugo år sedan, kom från Indien till Skandinavien med de första nässköljningskannorna, var det nästan okänt och för många ett exotiskt kuriosum. Idag har nässköljning dock blivit en populär och etablerad metod – som enkel kroppshygien och som ett billigare och framför allt sundare alternativ till näsdroppar och nässpray. Svenska läkare visar stort intresse:

Vi rekommenderar nässköljning mot torra slemhinnor, till personer med allergi och vid arbete i dammig miljö”,

säger överläkare dr Claude Laurent från öron-näsa-halskliniken vid Falu lasarett. Han och hans kollega dr Matström från Huddinge Sjukhus i Stockholm är två av många läkare som idag rekommenderar denna metod till sina patienter.

På Skandinavisk Yoga och Meditationsskola undervisar vi i nässköljning på alla våra yogakurser, och i loppet av de sista 20 åren (denna artikel är skriven 1993) har vi lärt ut nässköljning till ca 75.000 människor i Nordeuropa. Då och då frågar någon: ”Varför i hela världen ska man skölja näsan?!”, men när de provat Neti är de överraskade över hur lätt och behagligt det är, och framför allt vilken förvånansvärd effekt det har. Många fortsätter att använda Neti regelbundet hemma, och de kommer ofta tillbaka och berättar hur det hjälpt dem.

Elever berättar

Spektrat av erfarenheter är brett. Några berättar helt enkelt att de känner sig uppfriskade, klara i huvudet och mer vakna efter att ha sköljt näsan. De framhäver först och främst den avspännande verkningen, som till och med kan lindra eller avhjälpa olika former av huvudvärk som t.ex. migrän.

Hos andra har nässköljning avlägsnat fysiska besvär eller rent av allvarligare sjukdomar. En 19-årig student berättar:

”Jag led i flera år av kronisk bihåleinflammation med kraftig huvudvärk, trötthet o.s.v. Medicin hjälpte inte längre och jag skulle opereras. Efter att jag lärt mig nässköljning tillsammans med några andningsövningar, använde jag det varje dag. Operationen blev onödig och idag är jag helt frisk.”

Pann- och bihåleinflammationer är en av de sjukdomar vi får flest positiva berättelser om. För att få optimal verkan är det då viktigt att göra nässköljning tillsammans med bestämda andningsövningar. Det kräver dock vägledning av en kompetent yogalärare.

Också vid allergi har många gjort positiva erfarenheter. En kvinna från Stockholm berättar att hon lidit av stark pollenallergi sedan barndomen – varje vår samma symptom: svullna, rinnande ögon och en fullständigt täppt näsa. Idag har hon inga besvär alls, inte ens mitt i pollensäsongen – och hon sköljer näsan varje dag, vid behov flera gånger dagligen.

Vad säger fysiologin?

Vad som egentligen sker vid saltvattensbadet beskriver professor Paul Stoksted från Odense (Danmark):

I bihålorna och på näsans slemhinnor finns mikroskopiskt små flimmerhår, så kallade cilier, som vibrerar i samma riktning. Under ett mikroskop ser de ut som ett sädesfält som vajar i vinden. Flimmerhåren är täckta av ett slemlager som fångar upp damm, pollen, bakterier och vita blodkroppar. Genom deras rörelser blir slemhinnan ett transportband, som för slemmet och de uppfångade partiklarna genom näsan och ned i svalget.”

Det är inte bara slemhinnan i näsan som stimuleras av Neti, utan också resten av luftvägarna helt ned till lungorna, vilket inte minst är till fördel för rökare. I själva verket har nässköljning en aktiverande verkan på alla slemhinnorna i kroppen, också i magen och i ögonen. Paul Stoksted fortsätter:

”Flimmerhårens rörelser kan förlamas av virus och allergiframkallande ämnen. Också vid uttorkning kan slemlagret bli segt och skorpigt och mista sin funktion. Genom sköljning med saltvatten hålls slemhinnan fuktig, flimmerhåren stimuleras och skorpbildning, damm och andra intorkade partiklar samt eventuella allergiframkallande ämnen tas bort.”

Har man speciellt problem med torra slemhinnor, vilket ofta uppstår av torr inomhusluft i kontorsmiljö och andra ställen, kan man tillsätta ett par droppar mandelolja (eller annan vegetabilisk olja).

Hur nässköljning hjälper mot kroniskt täppta näsborrar och pann-, bihåle- och käkhåleinflammation förklarar dr Kenneth Uhre från Tallmogården:

”Näshålan står i förbindelse med bihålorna genom små öppningar. När dessa kanaler under en förkylning stängs p.g.a. svullna slemhinnor kan det leda till inflammation (sinuit). Genom nässköljning hålls kanalerna fria.”

Detsamma gäller för pann- och käkhålor, som på ett motsvarande sätt står i förbindelse med näshålan. Att regelbundet använda Neti kan också förebygga förkylningssjukdomar genom att det förändrar slemhinnornas pH-värde åt det basiska. Det är bara när slemhinnan är för sur, d.v.s. när pH-värdet är för lågt, som virusorganismer kan överleva och borra sig in i slemhinnan och därigenom utveckla en infektion. Är pH-värdet högre dör viruset däremot.

”Många människor kan uppleva samma symptom som vid bihåleinflammation, när öppningarna stängs av andra orsaker såsom stressreaktioner och överbelastning”, säger dr Uhre.

Då kan man också förstå varför Neti konkret hjälper mot psykosomatiska besvär som t.ex. astma – också vid astmaanfall sväller slemhinnorna och ger andningsbesvär genom slembildning i luftvägarna.

Verkningen av Neti är alltså mycket omfattande och dess användningsområde är stort. Det är upp till var och en hur man vill använda det; som en daglig rutin tillsammans med tandborstning, som ”medicin” när man har behov för det, som hjälp till att sluta röka, tillsammans med yogans andningsövningar, eller helt enkelt när man har lust till en uppfriskning…

Så utförs nässköljning – Neti

  • Till nässköljning används en netikanna, en halvliterskanna med en pip som passar i näsborren. Häll en tesked salt i kannan. Fyll den med ljummet vatten och låt saltet upplösas.
  • Du kan använda vanligt salt, men försök att hitta salt utan antiklumpmedel. Havssalt kan också användas, men kan hos ett fåtal människor utlösa allergiska reaktioner (eventuellt kan det innehålla pollen).
  • Vattnet i kannan har nu samma salthalt som kroppen (0,9 %), och kommer att kännas behagligt när det rinner genom näsan.
  • Neti görs bäst över ett handfat. Håll kannan i ena handen och sätt pipen i ena näsborren, så att den sluter tätt. Böj dig framåt och andas avspänt genom munnen. Vrid huvudet lite åt sidan (se bilden). Nu rinner vattnet av sig självt in genom ena näsborren och ut genom den andra. När hälften av vattnet runnit genom ena näsborren, blås försiktigt ut resterande vatten och slem. Upprepa det hela till andra sidan.
  • Slutligen ska näsan torkas. Böj dig framåt så att huvudet hänger nedåt, och låt resten av vattnet rinna ut. Stäng en näsborre med pekfingret, vrid huvudet först åt ena sidan och sedan till den andra, och blås ut försiktigt (aldrig för kraftigt) genom en näsborre åt gången – tills näsan är torr. Denna övning för att torka näsan är en viktig del av nässköljning och ska göras grundligt varje gång.
  • Efter nässköljning kan man med fördel göra andningsövningar – framför allt blåsbälgen* och Kapalabhati, som renar lungorna och luftvägarna och förser blodet med syre. Som en harmonisk avslutning på ett sådant litet program kan du också göra växelandningen för att uppnå ännu större balans och klarhet i hjärnan.

*) För mer information om yogaställningarna clownen och huvudstående samt andningsövningen blåsbälgen, se boken Yoga, tantra och meditation i min vardag av Swami Janakananda (Bindu förlag).

Vi har glädjen att presentera Yogi’s NoseBuddy – näsans bästa vän, läs om hur man använder den och mer om Neti. Du kan också köpa nässköljningskannor i vår butik.